Tag: israel

  • Sida borde uttala sig om Ranstorps opinionsbildning

    Magnus Ranstorp, akademiker vid Försvarshögskolan och styrelseledamot i Sida, är en av Sveriges mest inflytelserika opinionsbildare. I den rollen har han vid upprepade tillfällen gjort offentliga uttalanden som framstår som oförenliga med det uppdrag han har i Sveriges biståndsmyndighet.

    När en styrelseledamot för Sida offentligt ifrågasätter en av myndighetens viktigaste humanitära partners, beskriver Sveriges officiella utrikespolitiska linje som en “floskel” och gör uttalanden som kan tolkas som ett relativiserande av våld mot journalister, uppstår en uppenbar intressekonflikt. Det handlar inte om att begränsa yttrandefriheten, utan om det ansvar som följer med ett förtroendeuppdrag i en statlig myndighet.

    Enligt lagen får en bisyssla inte skada förtroendet för myndigheten. Därför publicerar vi här det brev vi har skickat till Sida, med direkta frågor om huruvida Magnus Ranstorps opinionsbildning är förenlig med hans uppdrag och Sidas värdegrund.

    Ranstorp anklagar Al-Jazeera för nära kopplingar till hamas efter Israels mord på kanalens journalist Anas al-Sharif.

    Hej,

    Enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning får ingen arbetstagare (och motsvarande gäller för förtroendeuppdrag) ha ett uppdrag eller utöva en verksamhet som kan rubba förtroendet för opartiskheten i arbetet eller skada myndighetens anseende. Opinionsbildning, även oavlönad sådan, är sedan länge rättsligt prövat och har befunnits ingå i det som räknas till bisysslor.

    Enligt förvaltningslagen (2017:900) 5 § ska myndigheten vara saklig och opartisk. Enligt myndighetsförordningen (2007:515) 3 § ansvarar myndighetens ledning inför regeringen för att verksamheten bedrivs enligt gällande rätt och på ett sätt som upprätthåller förtroendet för myndigheten.

    Mot den bakgrunden ber jag Sida att kommentera om följande uttalanden från Ranstorp är förenliga med hans roll i Sidas styrelse:

    1. Relativisering av attack mot journalist
    Den 13 augusti 2025 skrev Ranstorp på X:

    ”Al Jazeeras journalister i Gaza har alltför nära kopplingar till Hamas. Ett faktum.” Det är ett av ett större antal uttalanden av samma slag som Ranstorp gjorde på plattformen X i anslutning till Israels riktade mord på Al-Jazeeras journalist Anas al-Sharif. Dessa uttalanden har i sociala medier tolkats som en relativisering eller till och med ett rättfärdigande av attacken, som han inte har tagit avstånd från. Det är i praktiken omöjligt att verka som journalist i Gaza utan kontakt med myndigheter, och Hamas såsom styrande rymmer såväl reguljära myndighetsuppgifter som militär verksamhet, något som Ranstorp inte förtydligar för allmänheten. Även om påståendet om Hamas-koppling vore sant gör det enligt internationell humanitär rätt inte en journalist till en legitim måltavla. Sverige driver officiellt linjen om pressfrihet och säkert tillträde, vilket Sida också arbetar för.

    2. Långvarig, systematisk opinionsbildning mot UNRWA
    Ranstorp har länge bedrivit en aktiv kampanj mot FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA, som Sida är en viktig finansiär av.
    – Den 31 juli 2025 skrev han på X att ”UNRWA är i dagsläget INTE en effektiv aktör i Gaza. Organisationen är hårt drabbad av strukturell kollaps.”
    – I flera inlägg har han framställt UNRWA som en organisation med kopplingar till Hamas, utan att presentera verifierbara bevis.
    Detta står i kontrast till Sidas officiella hållning att UNRWA är en central humanitär aktör och partner.

    3. Motstånd mot tvåstatslösning
    I Svenska Dagbladet (t.ex. 23 maj 2024 och 2 november 2024) har Ranstorp beskrivit tvåstatslösningen som en ”floskel” och ifrågasatt dess realiserbarhet. Detta går emot den svenska regeringens och därmed Sidas officiella linje om att aktivt stödja en förhandlad tvåstatslösning.

    4. Negativ inramning av humanitär hjälp till Gaza
    Den 26 november 2024 delade Ranstorp på X ett reportage och beskrev hjälpen i Gaza som ”kapad av gangsters”. Detta kan undergräva förtroendet för Sidas humanitära insatser och partners i området.

    Mina frågor till Sida är som följer:

    1. Hur bedömer Sida förenligheten mellan dessa uttalanden och det krav på opartiskhet och förtroende som följer av uppdraget som styrelseledamot för en statlig myndighet med Sidas mandat och värdegrund?
    2. Vilka riktlinjer har Sida för styrelseledamöters offentliga opinionsbildning, särskilt i frågor som direkt berör myndighetens verksamhet, partners och strategiska inriktning?
    3. Har Sida, mot bakgrund av 7 § LOA om förtroendeskadliga bisysslor, gjort en bedömning av huruvida Ranstorps omfattande opinionsbildning är förenlig med hans uppdrag i styrelsen?
    4. Vilka rutiner har Sida för att hantera situationer där en styrelseledamots offentliga agerande kan uppfattas skada förtroendet för myndigheten, och hur ser processen ut gentemot ansvarigt departement i sådana fall?
    5. Hur bedömer Sida att uttalandena ovan förhåller sig till Sidas interna styrdokument, såsom Code of Conduct och värdegrundsdokument?

    Ser fram emot ert svar.

    Med vänliga hälsningar,

    Mattias Irving

  • Doku skarvar som vanligt

    Stiftelsen Doku slår på stora trumman om att aktivisten Greta Thunberg har blivit “prisad av Hamashyllande nätverk”, komplett med foto från en av de otaliga protester där Thunberg har deltagit för att stoppa folkmordet. Men stiftelsens text är full av glidande insinuationer, guilt by association och direkta sakfel. Mattias irving reder ut begreppen.

    Sajten Doku publicerade nyligen en artikel där man kritiserar Greta Thunberg för att ha tagit emot ett diplom från en organisation vid namn Union of Palestinian Communities, Institutions and Activities in Europe. Artikeln har den laddade rubriken att Greta prisats av ett ”Hamashyllande nätverk”. Men vid närmare granskning vilar den på en rad logiska felsteg, sammanblandningar och hårt vinklad retorik från en sajt som alltför ofta citeras blint av svenska tidningar.

    Organisationen grundades i Barcelona 2007 på initiativ av PLO-anknutna diasporaaktivister. Den är sekulär, inte islamistisk som Hamas, och har arrangerat kulturfestivaler, insamlingar och politiska konferenser runt om i Europa. Den beskriver sig själv som lojal mot PLO och Fatah, det vill säga Hamas politiska motståndare. Ledarskapet har historiskt profilerat sig som stödjande till en tvåstatslösning, och man har tydligt positionerat sig inom den palestinska nationalistiska ramen, inte i den islamistiska.

    I sin text pekar Doku på att diplomets undertecknare är organisationens ordförande George Rashmawi, baserad i Tyskland. Men detta stämmer inte. Han är bara ordförande för organisationens tyska gren. Organisationens ordförande idag valdes i Barcelona i januari och heter Radhi al-Shuaibi.

    Doku hävdar att Rashwami också har suttit i centralkommittén för DFLP (Democratic Front for the Liberation of Palestine). Det har jag inte kunnat faktakolla, men DFLP är en välkänd socialistisk, sekulär fraktion inom PLO, bildad 1969 efter en splittring från PFLP.

    DFLP har alltså ingen organisatorisk koppling till Hamas. De två rörelserna är ideologiskt mycket olika och har historiskt ofta konkurrerat om inflytande i Gaza och på Västbanken. Att DFLP ibland har deltagit i gemensamma vapenvilor eller strider parallellt med Hamas i Gaza (vilket Doku tar upp) är resultatet av taktiska samordningar mot den israeliska ockupationen, inte bevis på ideologisk enighet.

    Naturligtvis finns det aktörer i alla dessa organisationer som stöder eller deltar i väpnad kamp mot Israel (vilket palestinierna har folkrättens skydd för), men också stöder de till viktiga delar rättsstridiga attackerna som skedde den 7 oktober. Så ser fakta ut i alla upprivande, väpnade konflikter i hela världen. George Rashmawi var till exempel en av dem som inledningsvis hyllade attackerna den 7 oktober 2023 på sociala medier. Det inlägget togs dock bort efter kritik, och Rashmawi tog offentligt avstånd. Av detta kan man inte utläsa att hela dessa spretiga organisationer skulle stödja terror, och än mindre Hamas, som Doku påstår.

    Artikeln bygger därmed på en kedja av associationer som är retoriskt effektiv men logiskt svag: Unionen ger Greta ett pris → Unionens ordförande har varit aktiv i DFLP → DFLP har vid något tillfälle stridit samtidigt som Hamas → Unionen är ett ”Hamashyllande nätverk” → Greta låter sig alltså hyllas av Hamas allierade.

    Denna typ av guilt by association-metod är en klassisk retorisk taktik, men hör inte hemma i seriös nyhetsbevakning.

    Likaså kan det av Doku uppmärksammade kondoleansbrevet till Hamasledaren Haniyeh efter hans barns död kritiseras för sin vaga retorik om ”motståndets väg”, men Doku utelämnar viktig kontext för läsaren. Hamas och Fatah är politiska fiender, men det hör till traditionen att skriva formella kondoleansbrev, något som vilken svensk diplomat som helst kan intyga. Att en palestinsk organisation skriver ett formulaiskt kondoleansbrev till en annan palestinsk organisation överskuggar knappast den djupa klyftan mellan Hamas och Fatah, och duger inte för att brännmärka hela nätverket som en Hamasfront, än mindre att projicera detta vidare på Greta Thunberg.

    Att reducera komplexa politiska och sociala strukturer till en demoniserande etikett gör kanske rubriker mer klickvänliga, men det leder oss längre bort från en saklig diskussion om såväl solidaritet som våld och politiskt ansvar. Dokus text framstår mer som en ansträngning att smeta ner Greta Thunbergs namn än som en seriös granskning av vare sig unionen, DFLP eller den svenska palestinarörelsen.

    Givet att det pågår ett folkmord på palestinier och vi lever i ett medialt landskap som till stora delar är oförmöget att rapportera konsekvent om förövarna, blir Dokus desinformation värre än vanligt. Nu står faktiska människoliv på spel. Då borde svenska tidningar som berömmer sig om sin publicistiska heder ha högre ambitioner och avstå från att publicera nyheter utan att först göra en grundläggande egen research.

    Mattias Irving

  • Böner för Rosh Hashana och Jom Kippur: Kol Nidre och Unetane Tokef

    Professor Avigdor Shinan från Hebrew University, Jerusalem

    När: Tisdag 20 september 2011 kl. 18:00-19:00
    Var: Hollandersalen, Judiska Centret, Nybrogatan 19

    Professor Avigdor Shinan är en av världens främsta experter inom rabbinsk litteratur och judisk bön. Detta föredrag är en del av en serie som utforskar vilka judendomens mest betydelsefulla texter är. Vi ställde frågan till en rad ledande israeliska akademiker och sammantaget bildar deras svar en introduktion till judiska texter.

    Fri entré
    Föreläsningen ges på engelska
    Anmälan till info@paideia-eu.org
    Ett samarbete mellan Paideia och Stora synagogan i Stockholm.

    Tyvärr krockar detta möte med Hjärtas medlemsmöte om verksamheten, men Paideia har fler föredrag om judiska texter i höst! För att mer information se www.paideia-eu.org eller www.jfst.se.

    Tyvärr krockar detta möte med Hjärtas medlemsmöte om verksamheten, men Paideia har fler föredrag om judiska texter i höst!